Byönn-Byöker - Böcker och Internet i samverkan.

Synpunkter om älvdalska:
Jag köpte några av dina småböcker på bygdedagen i Brinbergs fäbod. Kul idé. Fantastiska historier. Kul med översättning och uppläsning på Internet. Och det där med stipendiet för ungdomar som kan pratar älvdalska är jättebra. "Turisten"

Synpunkter om älvdalska:
Vi hoppas att det nu kan få fler ungdomar att börja använda detta vackra språk. Det skulle vara roligt att få fler reaktioner på satipendiet på denna sida. Skriv gärna in vad du tycker. Björn

Synpunkter om älvdalska:
Bra gjort att ni fick till det här stipendiet.

Synpunkter om älvdalska:
Ja, det är just den här vändningen vi hoppats på så länge. Jag pratade med en pappa till en av eleverna sm fick priset. han berättade att sonen aldrig tidigare dalskat, men började när han fick veta om stipendiet. Nu pratade pojken nästan alltid älvdalska och hade till och med börjat försöka få sin lillebror, som helelr inte har dalskat förr, att börja prata älvdalska. Det värmer att få höra sånt. Är det någon mer osm har likannde erfarenheter? Björn

Synpunkter om älvdalska:
Skitbra!Nu kanske vändningen kan komma bland de unga, med det här stipendiet. 6 000 kronor är ju jättemycket pengar för en 15-åring. Då kan man verkligen "tjäna" något på att prata älvdalska. "Övdaling"

Synpunkter om älvdalska:
På följande länk kan du se inslaget SVT gjorde om stipendiet i Gävle-Dalanytt: http://svtplay.se/v/1582832/alvdalska_premieras_med_tusenlappar Kopiera adressen och klistra in den i adressraden längst upp i din web-läsare. Björn

Synpunkter om älvdalska:
Ojdå, glömde lägga in länken. Här är den: http://www.dt.se/nyheter/alvdalen/article435762.ece

Synpunkter om älvdalska:
Gå in på den här länken så kan du läsa om de ungdomar som fick historiens första srpåkstipendium på 6 000 kronor var.

Synpunkter om älvdalska:
Nu är det klart. Det blir nio elever i klass nio som får 6 000 kronor var för att de pratar älvdalska. Stipendiet heter Besparingsskogens språkstipendium Ulum Dalska och finansieras av Jordägarnämnden i Besparingsskogen. Priset kommer att utdelas för första gången på skolavslutningen fredag 12.6 2009. Läs artikeln och tyck gärna till. Är det bra eller dåligt att barnen nu kan få detta stipendium? Kan det stimulera fler barn att lära sig, eller fortsätta att tala detta vackra språk? Vad tycker du? Björn

Synpunkter om älvdalska:
Det indragna språkpriset Övdals-BYönn, fortsätter att diskuteras. Bun har ju dragit in det, trots att man lovat att stödja älvdalskan och trots att man lovat mig att de pengar jag satsade skulle utgöra starten för ett permanent pris för de som gjort något för älvdalska bland de unga. Sune Rytter i Åsen reagerade och lämnade ett medborgarförslag till fullmäktige om att återinföra priset. Han menade att det var som att ta tillbaka en present man gett någon. Bun diskuterade detta när de fick medborgarförslaget på remiss. Det blev en hetsig och lång diskussion, men inget resultat tydligen. Vad tycker ni? Björn

Synpunkter om älvdalska:
Det händer tyvärr inte bara roliga saker. Som att det nya stipendiet kom till. Häromdagen kunde vi läsa i Mora Tidning att Barn- och Utbildningsnämnden beslutat dra in det pris som tillkom 2007. Då vägrade jag att ta emot pengarna som följde med kommunens kulturpris som jag fick för 2006. Jag ville att pengarna skulle användas som en grundplåt för ett nytt pris. Bun tyckte att det var bra och skolchefen Stefan Linde beslutade att instifta Byönn-priset, 10 000 kronor som skulle delas ut varje år till någon eller några som gjort något för älvdalska och barn. Första året fick Tallkottens förskola priset för att de ordnat läsning av sagor på älvdalska för barnen. Under 2008 har det inte delats ut, men eftersom det finns i budget så kommer det att delas ut även om det blivit försenat. Men sen är det alltså slut. De enda pengar som Bun investerat någonsin i Älvdalskan har alltså dragits in. Skriv eller ring gärna till Bun och tala om vad ni tycker. Och berätta gärna också här vad ni tycker. Jag tycker helt klart att de sviker älvdalskan. Bun har ju beslutat att stödja älvdalskans överlevnad och nu drar de in de futtiga 10 000 kronor som är allt de stöttvårt spåk med. Björn

Synpunkter om älvdalska:
Övdalska ir wätest språtsje i wärdem. Es ir bar så. Og ed dar stipendied ir allt ljuotbra ed. An so will it työn dier dar penningger ir do fan it riktun. og an so dalsker it ir it riktug an eld. "IG upå Klittem"

Synpunkter om älvdalska:
Vad tycker ni? Är inte älvdalska något värt att bevara? Och hur ska vi göra? Är det fel att ha ett stipendium där alla ungar som slutar nian får 6 000 kronor av Besparingen vid skolavslutningen? Tyck gärna till. Och så skulle dt vara kul att få höra om stipendiet någon gång får någon unge att använda älvdalska mer än i dag. Björn

Synpunkter om älvdalska:
Det är såna som "Stockholmare" som har förstört så mycket för det älvdalska språket genom århundraden. Redan på 1700-talet skrev en präst i Älvdalen till biskopen och beklagade sig att han inte kunde förstå vad församlingsborna sa. De borde skolas, tyckte han. Att församlingsborna inte förstod honom när han mässade på latin i kyrkan var inte så noga. Någon tanke på att han skulle lära sig älvdalska fanns inte. Liksom det inte fanns hos alla de Engelsmän som startade teplantager i Indien. Miljoner och miljoner människor fick höra samma sak: prata "riktigt", så att man förstår vad du säger. Ditt språk är värdelöst, mitt språk är det finaste, eftersom jag har makten och pengarna. Björn

Synpunkter om älvdalska:
" Läte " är väl när djuren kommunicerar, men du och jag och alla andra människor vi " pratar " eller hur? Och jag lovar, att om du kommer till Älvdalen ska du få höra att vi kan prata så att t.o.m. en stockholmare förstår. Övdalskulla.

Synpunkter om älvdalska:
Varför ska ni ha kvar det där lätet? Det kan ju ingen förstå? Är det inte bättre att bli förstådd? Nej, sluta med det där, prata svenska i stället, som alla andra. Stockholmaren

Synpunkter om älvdalska:
Ingen kommentar? Övdalskulla

Synpunkter om älvdalska:
Kan inte tro annat än att " stockholmaren " är intresserad av älvdalskan eftersom han läser den här sidan. Jag skulle aldrig bry mej om att läsa något som jag inte gillar. Övdalskulla

Synpunkter om älvdalska:
Vilket fjanteri ni håller på med. Prata svenska i stället så att alla begriper. Stockholmaren

Synpunkter om älvdalska:
Det var intressant att läsa vad "Övdalskelingg" skrev. Finns det fler synpunkter på det här nya stipendiet? Är det bra att det finns? Eller är det dåligt? Kan det hjälpa älvdalskan att överleva? Vad tror du? Björn

Synpunkter om älvdalska:
Ja, det är förskräckligt. Men när läget är sådant att så många barn går över till svenska, trots att föräldrarna inget hellre vill än att de ska dalska, så är det hemskt. Kanske kan detta stipendium göra att det blir lättare för några barn att bli stoltare över älvdalskan, som är ett så vackert språk. Det var i varje fall vad jag hoppades på då jag kom med idén till detta stipendium. Björn

Synpunkter om älvdalska:
Behöver man verkligen få betalt för att prata älvdalska? Jag och min familj har alltid dalskat alldeles gratis. Övdalskeling.

Synpunkter om älvdalska:
Mina barn har alltid pratar älvdalska. Nu får de ännu en anledning att prata detta vackra språk. Tack Ulum Dalska och tack Besparingsskogen. "Bjärrkallkellingg"

Synpunkter om älvdalska:
Samma sak med min dotter. "Pappa"

Synpunkter om älvdalska:
Helt otroligt. Min son, som hela tiden har sagt att han inte vill prata älvdalska med mig, trots att vi gjort det sedan han föddes, har ändrat sig. Sedan han läst i Mora Tidning om stipendiet vill han nu att vi ska prata älvdalska med honom. Och det bästa av allt han svarar på älvdalska. Han säger att han vill ha stipendiet och har blivit verkligt intresserad av älvdalska nu plötsligt. Tack Ulum Dalska och Besparingsskogen. "Mamman"

Synpunkter om älvdalska:
Nu finns det; stipendiet till barn som dalskar. Besparingsskogens språkstipendium Ulum Dalska inrättades i fredags. Alla barn som slutar trean och dalskar får diplom och blommor. Alla barn som slutar sexan får 500 kronor och diplom och det bästa av allt: alla barn som dalskar aktivt när de slutar nian får 6 000 kronor. Besparingsskogen betalar och en stipendiekommitté från Ulum Dalska och Besparingen kontrollerar att de verkligen kan älvdalska. Helt fantastiskt tycker jag. Och jag är så glad, det var min idé. Björn

Synpunkter om älvdalska:
Jaaaaaa!

Synpunkter om älvdalska:
Vad tycker alla ni andra? Ska barnen få lära sig älvdalska i skola och förskola? Björn

Synpunkter om älvdalska:
Jag vill också att mitt barn sak få lära sig älvdalska i skolan och förskolan. Annars är det ju som att bestjäla dem på deras språk. Mamman

Synpunkter om älvdalska:
Många föräldrar till småbarn vill att ungarna ska få lära sig älvdalska i förskolan och i skolan. När Ulum Dalska frågade föräldrarna till de omkring 250 barnen i förskolan så svarade totalt 93 föräldrar ( som hade omkring 150 barn) att de ville ha älvdalska på dagis. Många ville också ha en avdelning på dagis där barnen och personalen enbart pratade älvdalska hela dagarna. Vad tycker ni om detta? Björn

Synpunkter om älvdalska:
Något sådant stipendium finns inte. Det var bara en dröm jag hade. Men tänk om det skulle finnas någon som kan finansiera det? Jag tror det skulle kunna betyda mycket för att få barnen och ungdomarna att verkligen använda det vackra språket som ju älvdalskan är. Björn

Synpunkter om älvdalska:
Vilken bra idé. Jag vill söka till mina barn så kanske de slutar att svenska med mig hela tiden. Mumun

Synpunkter om älvdalska:
Det tycker jag var en bra idé. Finns det inte någon institution eller företag som skulel kunna sponsra en sådan grej i Älvdalen? Kurt

Synpunkter om älvdalska:
Om jag hade vunnit några miljoner skulle jag avsätta en fond för att rädda älvdalskan. Ur denna fond skulle alla barn som aktivt använder älvdalska få en viss summa, kanske 10 000 kronor var, då de slutar nian. Då kanske det finns en sporre till, förhoppningsvis den avgörande sporren för att få barnen att använda älvdalska mer. Vad tror ni om denna idé? Björn

Synpunkter om älvdalska:
Naug ulum wid se dalska.Ur edd ed si'tt aut um wid, so olltiett am dalskad ad werodrum, eddum byrt o tol og svenska. Ed edd do fel wed gra'll brott i tuäk. Ulum glåmå gra'll sos am gart olltiett. Ie övdalskull.

Synpunkter om älvdalska:
I Sverige ska alla prata svenska, inte någon fjaqntig dialekt- Dem ska man försöka bli av med. Gösta

Synpunkter om älvdalska:
Använd dalskan. Prata med alla barn, ungdomar och vuxna. Kräv att de svarar på dalska. Lyssna inte om de svarar på svenska. Inte skulle väl en svensktalande acceptera att hans barn svarade honom på engelska? Inflyttade och de som inte vill får väl skylla sig själva. De kan ju faktiskt lära sig de också. Skärpning på oss. "Övdaling"

Synpunkter om älvdalska:
Vad ska vi göra för att få ungdomarna att använda älvdalska mer? Björn

Synpunkter om boken:
Trair byönner war ie luätbra buok. Ig uppes ed kum flierer. "P"

Synpunkter om boken:
Hej Jag köpte dina små böcker på hemslöjdsaffären i Älvdalen. Fantastiskt vilket språk. Och fantastiskt att man kan lära sig genom att både lyssna och härma och läsa tack vare att det finns både översättning och uppläsning på Internet. Jättekul idé. Lina

Synpunkter om älvdalska:
Såg en rolig insändare i Expressen, någon som tyckte att man borde byta ut skånskan och ta in älvdalskan i radio och tv. Vi kunde börja med att vår fina och trevliga " väderkulla " Ulrika fick berätta för oss om det blir något " blotåweder ". Eld ur!

Synpunkter om älvdalska:
Jag har varit på Irland en vecka och hälsat på min dotter som bor i Dublin. När vi var där passade vi på att ta reda på lite mer om Gaeliska, det irländska minoritetsspråket. Det visade sig att det höll på att dö ut i början på 1900-talet. "Bara" 55 000 människor, i de västliga delarna AV ön, pratade gealiska. Där var man stolta över sitt språk och insåg värdet av att bevara det. När Irland så blev självständigt från England så beslutade man att både Engelska och Gaeliskaq skulle vara officiella språk på Irland. I dag måste alla barn på hela Irland(eller rättare sagt får förmånen att) lära sig Gaeliska, Alla gatunamn står med det irländska namnet överst och den engelska ( ofta dåliga) översättningen underst. Undervisningen i gaeliska är obligatorisk ända upp till och med gymnasiet. Jag fick en hel del bra kontakter och ska diskutera med både irländarna och Ulum Dalska om det finns intresse för ett samarbete på något sätt. Det kan bli spännande. Björn

Synpunkter om älvdalska:
Judå, Ed ir riktut. Men wen ulum wid djärå? "Tyttser do ig"

Synpunkter om älvdalska:
Häj " Tyttsjer do ig " Ig old min dig, fom luv jåpas ad ollerijuäp um övdalska al werd kwer.

Synpunkter om älvdalska:
Se för f-n till att älvdalskan kommer in i förskola och skola. Och vi som pratar älvdalska måste faktiskt stå på oss mer. Varför ska de inflyttade eller barnen inte lära sig älvdalska? Det är ju vårt språk. Vårt modersmål. Vår själ! Vi måste börja kräva rätten till vårt eget språk nu! Innan det är för sent. "Tyttsjer do ig"

Synpunkter om älvdalska:
Bara 45 barn som pratar älvdalska På den andra vetenskapliga konferensen om älvdalska i Älvdalen presenterade Ulum Dalska en undersökning som gav ett skrämmande resultat; endast 45 barn under 15 år pratar i dag älvdalska! Förslag kom fram om att språket måste in i förskola och skola och att dagisavdelningar där man bara pratade älvdalksa skulle anordnas och mycket mer. Vad tycker du att man ska göra åt det? Björn

Synpunkter om älvdalska:
Ja, det är inte så märkvärdigt. Det är bara att skriva. Det gör inget om det blir fel. "S"

Synpunkter om älvdalska:
Signaturen D tyckte att hon var så dålig på att skriva älvdalska. Till dte vill jag kommentera: Ingen är dålig. Skriv precis som du tycker. Det spelar ingen roll om det blir fel i ett brev till dina vänner eller till någon annan. Det viktigaste är att vi alla skriver så mycket spm möjligt på älvdalska. Om man sen, som jag, skriver böcker, som kanske kommer att finnas kvar i hundra år, så kan det väl vara bra att man är lite mer noga och konsekvent än man behöver vara i ett mejl eller ett brev till en kompis. Är det någon som håller med? Björn

Synpunkter om älvdalska:
Varför vi slutade med intervjuerna? Jo, det berodde på att min chef i Mora inte ansåg att de var något att ha och att det blev för mycket av samma sak. Vi hade delade meningar, om man säger så, men chefen bestämmer ju. Eftersom allt fler får upp ögonen för detta unika språk kanske vi återkommer på något sätt i framtiden. Däremot skriver jag om älvdalska så fort det händer något intressant, och det gör det ju nästan jämt nu för tiden. Björn

Synpunkter om älvdalska:
va roligt att ni engagerar er så mycket i älvdalskan! något måste ju göras för att inte vårt unika språk ska dö ut, jag har alltid dalskat med mina barn, men så fort äldsta barnet började på dagis slutade han tyvär, får se hur dottern reagerar om hon följer samma fotspår när hon börjar, hoppas att dem med tiden snappar upp det igen å börajar \"språka\" =) föresten björn, varför slutade ni med dem \"personliga intervjuerna\" om älvdalskan som ni hade i MT förut (du vet när du hade vart hemma hos någon som dalskade)? ig ad faktiskt tainkt skriv uppå öwdalska frå byrån men ig ir så dålin te skriev uppå öwdalska så ig latt bli, ig willd ju att uldir förstå wen ed stued :D

Synpunkter om älvdalska:
Ju∂å, e∂ kan ig fel: E∂ war ien kall så war aut å dsjikk min kellindsjin. Se fikk dier sjå ien druttsjinkall så låg i iett daitsje. – Welest dig så får wa druttsjin, saggd an så dsjikk a∂ onum så låg. Karl-Åke

Synpunkter om älvdalska:
Snälla, kan ni inte berätta någon kumia. Skriv in texten i fältet "stnpunkter om älvdalska" , skriv in koden som står med blå text och tryck på "skicka" så kommer texten in längst upp bland alla texter. Björn

Synpunkter om älvdalska:
OK då. Så här var det enligt Arne: som liten gick han i skolan, som alla andra. De hade naturligtvis undervisning i svenska, som alla andra. Och de fick öva sig att skriva och stava rätt. När de hade skrivit en mening i sin skrivbok blev den rättad av läraren. Stod det till exempel att "sotaren stod på skruven" (skrauv på älvdalska = skorsten på svenska) då var det ju felaktig svenska. Då satte läraren en bock ( bukk på älvdalska) i kanten. Så kom uttrycket "Bukk-swenska" till: svenska som man hade fått en bock i kanten för i skolan. Hoppas att Arne inte tar illa upp när jag berättar detta. Finms det förresten någon som kan fler sådana där roliga historier - kumiur på dalska? Björn Björn

Synpunkter om älvdalska:
Kul om du ville berätta för oss Björn.

Synpunkter om älvdalska:
Jag kom att tänka på en annan sak också: Arne Bogged från Väsa berättade en gång för mig hur uttrycket Bukk-dalska kom till. Är det någon som har hört det, eller ska jag berätta? Björn

Synpunkter om älvdalska:
Jo, nog hade han rätt. Spindel heter ju just djörg på älvdalska. Som jag har hört historien så sa fröken sedan: Ne, det är en spindel och talade alltså om för den lille pojken att älvdalska var fel och svenska rätt. Inte underligt att en del skämdes för sitt språk. Fröken kunde ju inte ha fel? Björn

Synpunkter om älvdalska:
Det här är inga synpunkter om älvdalskan, utan en liten berättelse. Har hört någon berätta om en episod i en småskola för länge sen. Fröken hade visat en plansch med en spindel på och frågat barnen om de visste vad det var. En av eleverna hade räckt upp handen och svarat " ien dyörg". Nej, svarade fröken, det är en spindel. Då säger pojken " og so laik ien dyörg ". Pojken hade rätt, eller hur?

Synpunkter om älvdalska:
Nu har vi varit där. Du kan läsa i Mora Tidning om det mycket positiva mötet med Europarådets språkliga experetkommitté. Naturligtvis blev det inget "svar" på plats. Det kommer senare när vi om några månader får se vad de skriver i sin rapport, men de ställde "rätt" frågor till oss och var positivt intresserade. Björn

Synpunkter om älvdalska:
I morgon, onsdag 14 maj, åker en delegation från Älvdalen till Stockholm. Det är representanter för Ulum Dalska och kommunen samt Rose-Marie Håmås från Åsen och hennes lille Filip, som är två år. I Stockholm ansluter Yair Sapir, Älvdalska språkrådets samordnare. Och naturlkigtvis är Mora Tidnings reporter med också. Klockan fyra har vi "audiens" hos Europeiska Rådets språkliga expertkommitte och visa vad som hänt med älvdalskan sedan vi sist var där för tre år sedan. De ska få se nya skivor, böcker, grammatik, mängder med tidningsartiklar, vägnamnsskyltar i Månsta och Kalser och välkommenskylten som ska finnas vid kommunens södra gräns, med text på Älvdalska. Europarådet rekommenderar sedan den svenska regeringen hur den bör agera när det gäller att erkänna älvdalskan som ett eget språk. För tre år sedan sa de att regeringen bör undersöka om inte också älvdalskan ska få bli erkänt. Men den förra regeringen gjorde ingenting. Vi får se hur det går nu. Björn

Synpunkter om älvdalska:
En rolig sak - igen. Nu har de nya vägskyltarna med vägnamn både på svenska och älvdalska kommit upp. Först ut av byarna var Månsta. Därefter fick Karlsarvet sina skyltar. Vårt fina språk syns allt mer. Jätteroligt. Mats Elfquist, Gösta Larsson och de andra som kämpat för att få dessa skyltar har all anledning att vara glada. Jag också. Björn

Synpunkter om älvdalska:
Jag anser också att det bör finnas dagis, förskolor, skolklasser där man bara dalskar med barnen. Svenska lär de sig ändå och det räcker om de läser svenska på svensklektionerna i skolan. Kan inte någon ta i det? Sen anser jag också att vi borde bli lite mer stolta över vårt eget språk. När vi sitter i en grupp och pratar borde det inte vara självklart att vi ska svenska. De som inte förstår behöver ju inte lära sig om vi hela tiden slår om till svenska. "Tytsjer do ig"

Synpunkter om älvdalska:
Varför skulle det inte kunna finnas dagis där man bara dalskar med barnen? Det är diskriminering att man måste lära sig svenska, men inte får lära sig dalska, tycker jag.

Synpunkter om älvdalska:
Jag försöker också. Mina föräldrar dalskade med mig när jag var liten. Min bästa vänninnas föräldrar dalskade med henne också. Jag och min väninna har alltid dalskat med varandra. Nu har vi fått barn och båda vill vi att våra barn ska börja dalska de också. Därför dalskar vi med dem. Men min väninna kan inte förmå sig att dalska med min son. Och jag svenskar åt hennes son. Att det ska vara så svårt att ändra invanda mönster, just det där att man pratar älvdalska med andras barn. Hur ska då våra söner få veta att det inte bara är deras mammor som dalskar? "Jag förtår inte"

Synpunkter om älvdalska:
Ja, det har jag gjort. Men även de lärare och bekanta som pratar älvdalska mid mig och är mycket för språket "glömmer bort sig" så fort jag har lämnat lokalen. När jag säger till mina vänner så pratar de älvdalska med barnen en stund, sen går de över till svenska. Det är tydligen jättesvårt. Är det någon mer som upplevt samma sak? "Mamman"

Synpunkter om älvdalska:
Till "mamman! Tala om att ni pratar älvdalska hemma, och att dom också gärna kan göra det. Förstår inte barnen så talar dom säkert om det och då kan man förklara på svenska vad det är. Också en mamma.

Synpunkter om älvdalska:
Hur ska jag göra? Jag vill så gärna att mina barn ska prata älvdalska och jag pratar det alltid med dem hemma och de pratar älvdalska med mig. Men de vuxna pratar alltid svenska med dem. Både lärare i skolan, vuxna på byn, personalen i affärerna och alla andra. Trots att de själva pratar vårt underbara språk så pratar de svenska med mina barn. Jag känner mig desperat. Hur ska mina barn då få veta att det finns fler än jag som dalskar? Sluta med de där dumheterna, snälla. Prata älvdalska med alla ungar. Visar det sig att de inte förstår, då kan ni väl gå över till svenska. Men på det här viset förstör ni för våra barn och för vårt språk. "Mamman"

Synpunkter om älvdalska:
Ännu mer roliga nyheter: Älvdalska syns mer och mer. På onsdag kväll, 23.4 invigs tre nya utställningar på Hagström- och Porfyrmuseet i Älvdalen. En av dem handlar om det älvdalska språket och denna utställning kommer att vara permanent på museet från och med nu. Konstnären Jan Westling har gjort utställningen som berättar lite om vårt fina språk. Via hörlurar på väggen kan besökarna också lyssna på en del av boken om älgkalven Röd, för att få en liten glimt om hur det låter. Bra reklam för älvdalskan. Och roligt att den blir mer synlig. Vid södra infarten till kyrkbyn sitter nu en skylt som berättar - på älvdalska- att det ska bli konferens om älvdalska i sommar. Så småningom kommer också en välkommen till.. -skylt på vid infarten. Även där ska det stå på älvdalska, samt på tyska, engelska och svenska, lite om armborst och om Älvdalen. Det går framåt. Björn

Synpunkter om älvdalska:
I dag kan jag berätta något extra roligt, bland allt det positiva som händer med älvdalskan: nu har musikalen Oderwais, kommit ut på CD. Verf Lena Egardt, som skrivit både musik och texter till denna fantastiska musikal, helt på älvdalska, var jätteglad att det äntligen blivit av. Skivsläpp blir det den 2 maj och mer om skivan kan ni läsa i Mora Tidning måndag 21. april. Björn

Synpunkter om älvdalska:
Vill tala om att jag har en vännina i Västmanland, som var hit och hälsade på och hon blev mycket imponerad av Älvdalen. Vår natur och alla platser jag visade henne, Trängslet bl.a. som hon tyckte var en hisnande upplevelse. Men det som intresserade henne mest, det var älvdalskan. Att bli medlem i Ulum Dalska var en självklar sak, eftersom hon är mycket språkintresserad. Föreningens tidning, som hon får, tycker hon är toppen. Och hon är mycket stolt över att ha " Lisslprinsn " i sin bokhylla. "ie övdalskeling".

Synpunkter om älvdalska:
"En som kan svenska" verkar ju inte ruktigt kunna något annat över huvud taget. Det är ju bra tta han kan något. "Hoppsan"

Synpunkter om älvdalska:
Till "En som kan svenska": Är det så att det är "störst" som är bäst" alltid. Jag tycker att "litet är vackert" och det gäller också språk, särskilt vårt fina älvdalska språk. Jag pratar alltid älvdalska först med folk jag möter. Också med barn som jag inte känner. Om de absolut inte förstår får de väl säga till. Hru ska de annars känna att de vill och har nytta av att lära sig älvdalska, om man utgår från att alla som man inte känner inte kan det och inte kan lära sig? De är väl inte dummare än vi är? "Au, au, au ur grannt ed ir, språtsje amme"

Synpunkter om älvdalska:
Nog kan man väl tycka att det vore bra om alla människor på hela jorden talade samma språk. Men om man skulel lyckas enas om detta ( när man inte ens kan enas om att rädda miljön) så lär det väl bli majoriteten som bestämmer vilket språk som ska talas av alla. Då får vi alla lära oss kinesiska eller något sådant stort språk. Och jag kan tänka mig att "En som kan svenska" skulle tycka att det var ganska besvärligt när barnen och barnbarnen kommer och inte vill prata svenska med honom/eller henne, utan svarar på kinesiska. Precis så upplever många älvdalstalande föräldrar situationen i dag. Men med älvdalska och svenska som inblandade språk. Då kanske "En som kan svenska" kan förstå hur det känns, och varför det är viktigt att älvdalskan får upprättelse? "Björn"

Synpunkter om älvdalska:
Vad är det som är så viktigt? Det är väl bättre att alla pratar samma språk? "En som kan svenska"

Synpunkter om älvdalska:
Bra Björn, Passa på att klämma åt dom riktigt så att dom gör något åt det dom skulle ha gjort tidigare. Hoppas att den här regeringen förstår att det är viktigt.

Synpunkter om älvdalska:
Det händer många spännande saker när det gäller älvdalskan framöver. Den 14 maj åker en delegation från kommunen och Ulum Dalska till Stockholm. Det är fullmäktiges ordförande Leo Persson, Ulum Dalskas ordförande Back Gösta Larsson, Rosemarie Håmås och hennes tvåårige son Felix och Uls Gerda Werf. Från Malmö kommer Älvdalska språkrådets samordnare Yair Sapir. Naturligtvis följer också jag med som Mora Tidnings representant. I Stockholm ska vi träffa Europarådets språkliga expertkommitté, som bjudit in oss för att få höra vad som hänt med älvdalskan i Sverige sedan vi träffade dem senast för tre år sedan. Då uppmanade de den svenska regeringen att undersöka om inte också älvdalska skulle få bli minoritetsspråk i Sverige. Men svenska regeringen har inte gjort som Europarådet sa, och det ska vi berätta för dem då. I juni blir det sedan den stora vetenskapliga konferensen om älvdalska med forskare från hela norden och lekmän. I samband med konferensen blir det också konsert med Lena Willemark. Innan konfernsen blir det skivsläpp för den nya barnskiva som Barbro Götesson, Rune Estlin, Björn Gyris och en barnkör, håller på med just nu. Skivan blir helt på älvdalska med många av de välkända barnvisorna översatta till det fina språket. Det är väl inte dåligt? Björn

Synpunkter om älvdalska:
Jag tycker då att den där som säger sig kunna svenska borde tänka på att älvdalska ju faktiskt är mer "svenska" än den svenska som han säger sig kunna. Älvdalskan har ju mycket mer av det urnordiska språket i sig. Jag som kan älvdalska också kan alltså svenska bättre än den där sopm säger sig kunna svenska. \"Vad sägs om det du?\"

Synpunkter om älvdalska:
Vad tycker du om nedanstående inlägg som "En som kan svenska" skrev? Tala gärna om vad du tycker, så att det kommer fram hur mycket vi vill ha kvar vårt språk. Skulle det nte vara viktigt att få in språket i skolan? Det kanske kan hjälpa till att rädda språket som är så hotat. Är inte älvdalska ett otroligt fint och rikt språk som är värt att bevara? Tyck till! Björn

Synpunkter om älvdalska:
Nog är han/hon avundsjuk, som är så negativ till vårt fina språk, som vi är så stolta över.Ska inte vi ha rätten till vårt språk, liksom "En som kan svenska". Eller är det bara hon/han som har det. Tänk om EU en dag bestämmer att vi alla ska lära oss EU-iska. Då kanske han/hon får känna hur det känns att ha barn och barnbarn som inte kan samma språk som honom/henne. "Övdaling"

Synpunkter om älvdalska:
Ang. tyckandet från "En som kan svenska" Det var något av det dummaste jag läst. Hur kan man tycka att det är slöseri med tid att lära sig ett språk, att kunna tala samma språk som sina föräldrar, mor- och farföräldrar, jaktkamrater, arbetskamrater.Hur kan man tycka att det är slöseri att barnen ska få lära sig ett språk till, att de ska bli duktigare än andra? "En som kan älvdalska - också! och är stolt över det"

Synpunkter om älvdalska:
Till " En som kan svenska ", Kan du älvdalska också, eller är du avundsjuk på dem som kan?

Synpunkter om älvdalska:
Nu får ni väl sluta. Ska barnen ta viktig tid från skolarbetet för att lära sig älvdalska. Det är väl inget språk. Det är en dialekt och jag hoppas att den försvinner så fort som möjligt. Det är bara fjåkseri att ålla på så där. "En som kan svenska"

Synpunkter om älvdalska:
Javisst är det så. Och efetrsom det är färre och färre äldre som pratar älvdalska så tror jag att det måste in i skolan. Så att det blir tufft och inne att prata älvdalska. Barnen borde också, redan från förskolan få lära sig älvdalska och stimuleras att prata detta fina språk. Jag vill att mina ungar ska få lära sig älvdalska i skolan. Jag vill också att de ska få höra hur fint och unikt vårt språk är genom at man blandar in älvdalska i undervisningen i alla ämnen. "Mamman"

Synpunkter om älvdalska:
Om älvdalskan ska kunna bevaras så måste ungdomarna ha en chans att lära sig. Äldre generationer som behärskar språket försvinner och språket med dem om ingenting görs. Också en mamma.

Synpunkter om älvdalska:
Jo, jag håller fullständigt med om det. Finns det någon mer som vill ha in älvdalska i skolan på allvar? Mamman

Synpunkter om älvdalska:
Borde inte tiden vara mogen snart för att kräva att älvdalska kommer in i skolan så ungarna får rätten och skyldigheten att lära sig älvdalska. Den skyldigheten har de ju när det gäller svenska och senare engelska. Men inte när det gäller deras eget modersmål, älvdalskan. Vem börjar kräva det här på allvar? Björn

Synpunkter om älvdalska:
Håller fullständigt med dig Björn. När mina ungar var små var det bara älvdalska som gällde hemma. Och jag har inte märkt att dom har haft något problem med svenskan. Däremot tycker jag att det skulle röra till det för små barn när föräldrar pratar älvdalska sinsemellan och svenska med barnen. Det hör man ju ibland.

Synpunkter om älvdalska:
Jo, det kan jag förstå. Men svensktalande talar ju svenska med alla ungar, trots att de i början självklart inte förstår svenska heller. Men de lär sig ju genom att man pratar med dem. Det borde vara lika med älvdalskan. Om man pratar med barnen så lär de sig förstå älvdalska. Det är nog det enda sättet. Eller vad tror ni? Sen får ju ungarna lära sig utveckla svenskan i skolan. Men inte älvdalskan, trots att det för många är deras modersmål. Är det verkligen rättvist? Björn

Synpunkter om älvdalska:
Jag tror att om man pratar med ungar från utbyarna känns det naturligare att tala älvdalska än om man träffar barn från kyrkbyn. Men fråga mig inte varför, för det vet jag inte, det bara känns så. G.

Synpunkter om älvdalska:
Det var ju snällt sagt, jag rodnar. Men det här med ungarna då. Varför har vi så svårt att prata älvdalska med ungar vi inte känner? Björn

Synpunkter om älvdalska:
Jag har pratat många gånger med dig och jag måste säga att du snarare låter som en inföding än som en "invandrare". Du är beundransvärd.

Synpunkter om älvdalska:
Jag måste få berätta en sak. Min son Daniel bad mig att jag skule prata älvdalska med hans två barn hela tiden. Så att de kan få lära sig att förstå åtminstone. Och det har jag gjort ända sedan de föddes - trots att jag vet att jag låter som den invandrare jag är. Ungarna förstår älvdalska precis lika bra som de förstår svenska nu och de är fem och tre år gamla. Inga problem alls. Problemet är att de bor i Mora och inte träffar mig varje dag och får höra så mycket svenska i Mora att de pratar svenska även med mig. Men,problemet är att andra människor ofta svenskar till dem, fast vi säger åt dem att dalska. Varför är det så? Björn

Synpunkter om boken:
Buotsje ir ljuotbra. Og o ir o dalska,Welest!

Synpunkter om älvdalska:
20 mars 2008: Jag måste berätta om ett litet bakslag. ör en tid sedan berättade jag att bokförlaget Adlibris skulle ändra sina datasystem så att älvdalska också finns med som ett språk. Nu har de ändrat sig. "Det går inte att göra när det bara finsn en bok på älvdalska" säger de nu. Men nu står det i varje fall att boken Trair byönner är på älvdalska. Tidigare stod det att den var på svenska, för att de ansåg attt älvdalska var en dialekt. Så var det med "Er sak är vår", som ni kan läsa längre ner här. Men, ett litet steg i taget. Nu hoppas jag att också Lars Steensland, Rut Puck Olsson, Ulum Dalska anmäler sina böcker till Adlibris.se. Då blir det ju fler böcker där. Björn

Synpunkter om älvdalska:
Visst är det ett kulturarv samtidigt som vi älskar både vår hembygd och vårt språk. Om du är intresserad kan du slå upp "Älvdalska" och "Ulum Dalska" på Google så får du läsa lite av varje. Gå på kurs i älvdalska kanske du också har möjlighet i Stockholm. Han som håller kurser heter Bengt Åkerberg och bor i Stockholm. Lärum fel äras nosn mier kanstji, eld ur? Ser isujär övdalskulla.

Synpunkter om älvdalska:
Jag har läst boken, men på svenska. Älvdalskan förstod jag inte. Men jag undrar ändå: vad är det som får er älvdalingar att vara så måna om ert språk. Är det för att ni vill bevara ert kulturarv, för att ni älskar er hembygd och ert språk, eller vad är det? På de flesta andra platser i Sverige har man ju gett upp och försöker låta som stockholmare. "Stockholmaren"

Synpunkter om älvdalska:
Hej stockholmare! Älvdalskan är ju ett gammalt språk, som inte liknar svenskan. Vi som pratar älvdalska måste byta om till svenskan när vi pratar med dem som inte behärskar vårt språk. Alltså är det två skilda språk.Jag är ingen språkforskare, men i sommar (juni) blir det en konferens här och då kommer det många forskare och deltar. Varför inte komma hit och se Älvdalen och lyssna på dem som kan mycket om nordiska språk bl.a. isländska, som påminner lite om älvdalskan. Det är ju också ett gammalt språk. Förresten har du läst boken om prinsen? mvh älvdalskullan.

Synpunkter om älvdalska:
Jodå, Älvdalskullan. Det kan jag förtså. Men vad jag undrar är vad det är som får älvdalingarna att hålla emot så länge. Varför inte ge upp? Är det något speciellt med älvdalen och ert språk som gör att det fortafarande lever kvar? Berätta för mig. "Stockholmaren"

Synpunkter om älvdalska:
Förstår inte vad som är konstigt med att man vill bevara sitt modersmål. Det är inte bara vi älvdalingar, som vill att det ska finnas kvar. Även folk från andra länder och till och med någon stockholmare tycker det samma. Kul att du tyckte om boken. Älvdalskulla.

Synpunkter om boken:
Härlig bok

Synpunkter om älvdalska:
Är det någon som kan förklara för mig varför älvdalingarna är så otroligt måna om att älvdalskan ska finnas kvar? Ett så litet språk kan väl inte vara någon vits med? "Stockholmaren"

Synpunkter om boken:
Tack för att ni grejade denna bok. Tack till Bo Westling som översatte den. Nu ska jag sätta mig med den svenska och den älvdalska boken bredvid varandra och lära mig älvdalska. Ulf

Synpunkter om boken:
Hei! Vi har snakket sammen i telefonen. Jeg har bestilt to eks. av Lisslprinsen. Det jeg lurer på, er om du kan ta i mot norske kroner. Hvis ikke kan jeg kanskje få SWIFT- og IBAN-kode? Du kan gjerne ringe meg svaret: +47 928 966 34. Hilsen Janne Johannessen

Synpunkter om älvdalska:
Bokhandeln AdLibris erkänner älvdalska Bokhandeln Adlibris.se vilel ha mina böcker till försäljning och när vi grejade detta såg vi vilka problem det ställer till med att älvdalska inte klassas som ett språk; I deras listor över böcker står nämligen nu att boken Trair byönner är på svenska. De hade bara kategorierna svenska, norska och ett tiotal andra språk och något måste de ju sätta boken under. Då föreslog jag att de skulle lägga till språket älvdalska eftersom de som ev köper Trair byönner och tror att den är på svenska inte kommer att ha någon behållning av bokens innehåll. De gick med på det och ändrade sina datasystem. Nästa vecka kan man söka litteratur på svenska,m engelskam tyska, arabiska och en massa andra spårk på adlibris.se. Och så kan man söka på språket älvdalska. De har gjort vår sak till sin och "erkänt" älvdalska som ett eget språk. Gå gärna in på adlibris.se i slutet av vecka 10 och titta. När du sedan söker litteratur på älvdalska, så ska all litteratur som finns på älvdalska komma upp där. Var inte det roligt?

Synpunkter om älvdalska:
Dear Sir or Madam We are a German bookstore and trade with international books and journals. Our Account / Customer no.: -- We would like to place a book order for the following title: Title: Trair byoenner fra Oevdalim ISBN: 91-976119-0-5 Author: Bjoern Rehnstroem Quantity: 1 Our reference: CO#661563 Should you require advanced payment please fax or e-mail a pro-forma invoice stating our reference no., book list price, bookseller discount(if applicable) and postage costs. Our VAT REG. no. DE153072089. Please inform us if the book/s is/are not available from you! Our shipping // billing address: F. Delbanco GmbH & Co. KG International books and journals Bessemerstr. 3 D - 21339 Lueneburg Germany Our contact details are: phone: +49 41 31 24 28 13 fax: +49 41 31 24 28 12 e-mail: book-purchase@delbanco.de www.delbanco.de We thank you very much in advance and look forward to your reply! Best regards Svenja Pawlowski

Synpunkter om boken:
Boken är jättehärlig. Den blir nästan bättre på älvdalska än på svenska. Och så är det så roligt att denna kända bok också kommer på just älvdalska. Nu blir vårt språk ännu mer känt i världen. Pär

Synpunkter om älvdalska:
I dag träffade jag en ung pappa med en liten pojk i simhallen. Pappan pratade älvdalska med pojken, som inte hade börjat prata riktigt själv än. Han hade pratat älvdalska också med de äldre barnen, "men så fort de började på dagis så gick de över till svenska", berättade han. Så är det tyvärr, därför måste, asnser jag, älvdalskan in i förskolan och på förskolan. Alla barn i Älvdalen borde få förmånen att lära sig älvdalska, så att de själva kan välja sen när de blir äldre. På Irland infördes Gaeliskan som officiellt språk, trots att en minoritet av befolkningen 55 000 av flera miljoner pratade gaeliskan och det språket var på väg att dö ut. I dag lär sig alla barn i Irländska skolor gaeliska, ända upp till och med gymnasiet. Det är ett obligatoriskt ämne och gaeliskan lever och frodas. Borde det inte kunna ske med älvdalskan, åtminstone i Älvdalen? Vad tycker ni? Björn

Synpunkter om boken:
En jättefin bok är det.

Synpunkter om älvdalska:
Ja, älvdalska är jätteviktigt. Men hur ska vi med barn göra? Vi pratar älvdalska med dem hela tiden, men så fort de komemr in i förskolan eller skolan så går de över till svenska. "Hjälp"

Synpunkter om älvdalska:
Nu har älvdalskan fåt ett eget "Kulturpris". Priset heter Övdals-byönn och är på 10 000 kronor. Läs mer på dalarnastidningar.se och gå till Älvdalen eller sök på Övdals-byönn. 2006 fick jag kommunens kulturpris, men vägrade att ta emot pengarna, jag ville att de i stälelt skulle användas för att göra en undersökning om hur älvdalskan skulle kunna komam in i skolan. Nu blev det inte så, man kan ju inte vinna allt. Men Bun instiftade ett nytt språkpris, som delades ut för första gången på Luciadagens morgon. Tallkottens förskola fick priset på 10 000 kronor. Priset ska delas ut strax före jul varje år. Björn

Synpunkter om älvdalska:
Även föräldrar som kan älvdalska borde prata både sins emellan och med barnen på älvdalska. När mina barn var små var det naturligt att göra det. Det fanns folk som tyckte att vi även skulle prata svenska. Men jag har inte märkt att dom har haft något problem. En gång älvdalska, alltid älvdalska.

Synpunkter om älvdalska:
Ja, men är det inte dags snart att barnen får lära sig sitt eget modersmål i skolan också? Och man borde prata mer älvdalska med barnen på förskolan också. "Övkall"

Synpunkter om älvdalska:
Det bra att fler och fler får upp ögonen för att älvdalskan är något som är värt att vara rädd om och inte glömma bort. En som är uppfödd med älvdalskan.

Synpunkter om älvdalska:
Nog är han eller hon avundsjuk som skriver på det där sättet. Det är ju verkligen något att vara avundsjuk över också. Ett härligt språk. Ljuotgrannt og mjoklit. "Barin"

Synpunkter om boken:
Kul att den världskända boken nu också finns på älvdalska. En trevlig bok som kan passa som lärobok. Tycker jag.

Synpunkter om älvdalska:
Jag tror att signaturen "En som vill förstå" är avundsjuk för att han inte kan vårt fantastiska språk. Eller vad tror ni?

Synpunkter om älvdalska:
Är det inte dags att vi älvdalingar börjar kräva att få en rättvis behandling för vårt språk snart? Barnen får lära sig både svenska, engelska, tyska och franska i skolan. Men inte älvdalska! Är inte det fel?

Synpunkter om boken:
Jag tror att Lille Prinsen är den bästa bok som finns i hela världen. Nu finns den också på älvdalska. Fantastiskt för lille prinsen och fantastiskt bra för ert språk. "Beundraren"

Synpunkter om älvdalska:
Stå på er "Beundraren"

Synpunkter om älvdalska:
Bra rutet Monica. Det gäller att vara stolt över det vi är så unika med här i Älvdalen, vårt alldeles egna språk. Vi kan både svenska och engelska. Sen kan vi lite mer än de flesta andra svenskar: ett språk till! Älvdalska, som är så fint. Björn

Synpunkter om älvdalska:
Vår Älvdalska är något vi ska bevara och vara stolta över! Det är häftigt att höra folks reaktioner när man berättar att man kommer från Älvdalen. Nästan alla känner till älvdalska och vill att man ska säga några meningar. Självklart ska vi föra den vidare till kommande generationer. Alla är inte lika trångsynta och enkelspåriga som föregående insändare "en som vill förstå". Vi kan ju inte bara älvdalska, vi är mästare på svenska också och de flesta har lätt för att lära sig andra språk, bl.a engelska! Welest! //Monica

Synpunkter om älvdalska:
Det är löjligt att försöka bevara älvdalska. Det är mycket bättre att alla pratar svenska i Sverige, eller varför inte engelska i stället? Sluta med det där tjafset. En som vill förstå

Synpunkter om älvdalska:
Det är jätteviktigt att vi bevarar älvdalskan. Vi måste gå samman och kräva att alla barn får rätten att lär sig älvdalska i skolan och förskolan. "Tycker jag"

Synpunkter om boken:
Å ir allt liuotbra.

Nyhet!